Förra helgen gick jag, mamma och pappa en sväng på fiberpub i bygdegården. Innan avfärd tog alla fram sina plånböcker för att se hur mycket kontanter som där fanns att tillgå. Jag konstaterade att jag inte hade någon sedel. Fortsatte vidare i min jakt efter kontanter till myntfacket. Inte ett öre. Inte ens någon, numera utdöd, 50 öring! När jag stod där med plånboken ekande tom, kastade pappa glatt ner en krona i mitt öppna myntfack och utbrast:

" Da far du ha en krono av mi da, så hundar int pissa pa di!" 

Han ställer verkligen upp när det behövs han, min pappa :-)!

Igår var jag i Stånga och gjorde ett besök på

för att besikta

Det gick såhär bra:

Tydligen hade inte lamporna på mina blinkers blivit bytta trots att jag lämnat in den på verksta'n. Så eftersom det var samma fel som förra året så får det bli ett litet återbesök på bilprovningen inom en månad. Det blev onödigt dyra lampor det...aj aj. Arg var jag. ÄR, förresten. Fortfarande arg alltså. Morr. 

För att citera: "Då stod jag där med fem fingrar upp i arslet" :P.

Usch.

-out-

Påskveckan som gick jobbade jag lite extra i NärBodi där jag ska jobba i sommar. Det var kul att vara där igen. Kändes lite nervöst efter fyra års frånvaro men jag kom in i rullet ganska fort. Det är kul att de som handlar tycker att det är roligt att jag är tillbaka också :-). Jobbigt hade det varit annars...

Någon sa till mig att jag skulle kunna skriva en bok om allt dråpligt som folk säger i bodi. Det blir ganska mycket kul på en vecka ;-). Min morfar är expert på att bjuda på dumma kommentarer. En dag kom han in och skulle betala med kort men lyckades dra ut kortet innan betalningen blivit genomförd. Detta innebar att han var tvungen att göra om hela proceduren igen. I med kortet, slå kod och godkänna. Nu kanske ni tänker att det är väl inte så svårt? Men då har ni fel. För det första måste man ta det lite lugnt med att sätta i kortet igen annars börjar maskinen högljutt protestera.

- Vad står det nu, frågar jag morfar.

- Ja de star draaa....

- Det står dra åt helvite, säger jag.

- Star de dra at helvitte, frågar morfar och tittar med stora ögon på kortapparaten.

Killen som stod efter i kön hade väldigt svårt att hålla sig för skratt ;-).

Nästa dag är morfar inne igen. Ja, han är inne och handlar varje dag... Den här gången är det hans tur att betala när kunden före som redan betalt kommer på att han glömde ju att dra sitt ICA-kort! Morfar svarar då med följande visa ord:

- De ger int någ du. De där ICA-korte gir så dåli avföring ändå!

Jag kan givetvis inte hålla mig för skratt. Sitter i kassan och skrattar så att jag gråter. Är det avkastning du syftar på måntro, får jag fram mellan skratten. Jaja de var väl int så noge, tyckt morfar men jag tyckte att det blev väldigt stor skillnad! Åtminstone i det här sammanhanget ;-).

-out-